Frågan om EU ett ödesval

Med britternas utlovade folkomröstning (2017) som handlar om att lämna EU, återstår att fråga sig vilka som erbjuder detta alternativ i svensk politik. Jag håller med både SD och V om deras kritik av EU. Men är deras synsätt fel bara för att de kommer från fel håll?

Det naturliga vid svåra ställningstagande kan vara att gripa tag i ett halmstrå av sanning som man kan tycka är betydelsefullt och sedan försvara det beslutet utan att granska vad det faktiskt innebär. Vi orkar inte sätta oss in i allt.

Många som håller på EU gör det för att de menar att EU underlättar rörligheten men det är en myt. Rörligheten inom Europa har aldrig varit ett problem. Svenskar har innan EU haft lätt att få jobb och kunnat utbilda sig både inom och utanför Europa. Inte minst i icke EU-landet Norge. Så visionen om ett öppet Europa blir i det hänseendet som att slå in öppna dörrar.

Däremot har den fria rörligheten inom EU givit flera problem. Jag anser att den romska tiggeriinvasionen hanteras fel i Sverige. Med argument som att ”fattigdom går inte att utrota” ska vi acceptera att utsatta människor sover på gator, uträttar sina behov var som helst och sitter med tiggarburkar vid tätpasserade platser. Detta är ett omänskligt liv och ett svårt nederlag för ett civiliserat samhälle. I Sverige kallas kritik mot detta för rasism. Så fort en kulturgrupp gör något som inte rimmar med våra värderingar får populismen fart och kallar det rasism. Motsvarande beteende såg vi tidigare vid kritiken av hedersvåld och tvångsgifte av barn och unga. Det tar årtionden för vissa att inse vad som är vad. Och Sverige är oftast senfärdiga med lagstiftning. (Sist i Norden med rösträtt till kvinnor.)

Svenskar är bra på att bry sig om människor långt borta

Mer näraliggande svårigheter tycks bli alltför påträngande och utmanande och i själva verket varken orkar eller hinner man utföra det som man innerst inne av samvetsskäl kräver av sig själv.
En konsekvens av detta blir att tjänstemän som ska effektuera politikernas beslut springer vilse och går in i väggen. De får inte vare sig vägledning eller tillräckligt med resurser och resultatet blir att de endast kan släcka de värsta bränderna. Det är mycket tydligt inom socialtjänsten och vården.

Misskötseln av skolan ska vi inte tala om. Alliansens lekstuga i utbildningsväsendet och utförsäljning av bärande samhällspelare har grävt djupa sår inte bara i kompetens utan också i tryggheten.

”Swexit” – EU urtåget

Det som oroar mig är det som pågår inom EU. En smygande omvandling som reducerar våra mest naturliga rättigheter och samtidigt får svåra konsekvenser för framtida överlevnad. EU ger stöd för miljardforskning som innebär en medicinsk manipulation och där man ser människan som maskin.

EU har förbjudit medicinalväxter men givit stöd till kemisk besprutning som orsakat bidöd och som nu orsakar fågeldöd.

EU ger stöd för GMO som för alltid förändrar DNA och påverkar genetiken.
Detta till trots håller enskilda nationer stången mot detta svåröverskådliga hot.

EU har fridlyst en av de värsta skadedjuren i modern tid och den kinesiska mellanskarven har vuxit med en kvartsmiljon exemplar som under en tioårsperiod har utplånat fiskpopulationer i alla Nordens vatten och medverkat till den övergödning som förstör Östersjön med tillväxt av giftalger. Detta får till följd att våra vatten omvandlas och de vita öar vi ser är bara toppen på isberget. Detta är reella problem som seriösa forskare har presenterat. Men myndigheter i Norden styrda av EU ignorerar detta och demoraliserade tjänstemän och ”experter” kan skylla på EU då katastrofen är fulländad. Fiskeflottans upptag har minskat med motsvarande mellanskarvens fångster. Och numer importerar Sverige fisk samtidigt som Fiskeflottan, en av våra huvudnäringar stryker på foten.

I Sverige är det ”Havsverket” (ansvarig för Naturvård, Fisk och miljö), som har ersatt plikten att rädda vår natur och vårt folk med att lydigt följa EU direktiv och ornitologers krav på att skydda miljöförstörelsen. Ja ornitologernas förbund har en stol del i katastrofen. Visst är det märkligt.

Å andra sidan genomför EU´s lagstiftning vissa generella förenklingar som att företag inte får ta betalt för kundtjänst. Hurra! … men varför får det mig att tänka på de goda saker som Hitler lät genomföra såsom autobahns där han sedan kunde sätta in sin snabbrörliga armé. En effektivare svensk riksdag ska kunna snabba på sådan självklar lagstiftning som storebror EU nu tvingar fram. I dessa tider där effektivitet och resultat mäts och granskas kan det vara dags att sätta regering och riksdag under lupp. Javisst ja det är ju den kritiska journalistikens uppgift. Vad har hänt där? Nedlagda media och allt färre verksamma och avlönade journalister.

Vi har nu fått ett beroendeförhållande till EU som vid en framtida kris kan fördela livsmedel då vi inte längre förmår producera. Vi är på väg mot en centralstyrning som försvårar egenförsörjning och lokalt uppbyggd civil beredskap. Vi är sakta men säkert på väg in i ett lydstatsförhållande. Därför är detta val ett ödesval.

Swexit
Problemet med EU är avsevärt större än de miljarder vi förlorar varje år på att vara med. I Storbritannien har man nu myntat ”Brexit” – Brittiskt uttåg ur EU. Motsvarande i Sverige skulle vara ”Swexit”. Sverige skulle omedelbart få miljarder att ta hand om våra egna problem och lösa dem med eget förstånd och ansvar som man gör i Norge och på Island.

Ett svårt nederlag för vårt samhälle är att det i Sverige varje dag begås fyra självmord bland barn som givit upp. Det är ett allvarligt tecken på ett samhälle i kris.

Börje Peratt

Ödesval och populism

%d bloggare gillar detta: