Ledarskap – Det goda ledarskapet

Vad är ledarskap? Jo, skicklighet att leda. Men vad och vilka?

”Först och främst handlar det om förmågan att leda sig själv. Att som enskild individ överlåta sitt liv åt omständigheter är som att sitta i en roddbåt utan att använda årorna. Andra människor kan inte veta vad det är du söker. Om du överlåter åt andra att styra dig och ditt liv kommer de att leda dig efter sitt huvud, inte efter ditt. Det blir som dom tycker är bäst. Och andra kan inte läsa dina tankar. Hur mycket du än hoppas på det. Därför blir det också tokigt att försöka bete sig på ett sätt som man tror att andra förväntar sig av en” (Språngbrädan, 1995)

Det goda ledarskapet
Ett gott ledarskap brukar bedömas utifrån förmågan att samordna olika människors viljor och lyfta deras prestationsförmåga till oanade kvalitetsnivåer.

”Gud vill ha kul!”
I shockey VM 1980 representerades USA av ett collegelag . Canada och Sverige deltog med proffs och de ”oslagbara” Ryssarna med sina yrkesspelande militärer under Tichonovs ledning. USA som kommer med skolpojkar från ett universitet ska inte ha en chans. Detta lag stod dock för en av idrottshistoriens största skrällar när de slog Sovjet i en gastkramande VM final.

Coachens ord till collegepojkarna inför finalen var:

Gud vill ha kul!

Vilka slags trosföreställningar som fanns i laget är oväsentligt men vi kan föreställa oss att där fanns både ateister, agnostiker och olika tillhörigheter. Det har liksom ingen betydelse. Kärnan var att om du blickar lite högre så är lusten för dig och för alla i laget nyckeln. Inte att du måste vinna eller besegra någon annan, bara att du ska ha kul.

Lagets insats var ett bevis för att:

  • Motivation går före klass
  • Kvalitet går före kvantitet
  • Förnuft och ärlighet hellre än regler och paragrafer.
  • Insikt och förståelse går före dogmer och order.
  • Integritet besegrar underkastelse och dominans.
  • Klarhet och mål snarare än komplikation och hets
  • Respekt och högaktning före överlägsenhet, arrogans och nonchalans.

Visst kan tvång och hot få människor att arbeta bra men egen vilja och tro är överlägset när det gäller att förmå människor att uträtta stordåd.
Hur vi ser på oss själva är avgörande för hur vi lyckas.

Inom varje människa bor fantastiska möjligheter. Att finna sin kärna är ett gudabenådat ögonblick.

Det goda ledarskapet börjar egentligen med att man tar ledningen över sitt eget liv. Man kan då samordna sina egna olika viljor och koordinera sina talanger och resurser så att man kan lyfta sin egen prestationsförmåga till oanade kvalitetsnivåer.

Acceptans för olikheter
Olikheter kan ta ut eller komplettera varandra. Olikheter är dock ofta berikande för ett samarbete. Det behövs uppfinnare, tekniker, konstnärer, underhållare, arbetsfördelare och noggranna kontrollanter. Inom lagsport behövs målvakter, försvarare, spelfördelare och anfallare. Alla dessa egenskaper finns sällan hos en och samma person.
Dessutom kan olika personer bidra med olika perspektiv och därigenom förbättra arbetets kvalitet. Ibland behövs det en ledare som kan hålla i alla trådar.

Bra ledare förmår också driva projekt och skapa beslut som många ställer sig bakom. Den förmågan är värdefull. Den behöver alla människor också ha i sitt eget liv. Att bland alla sina viljor låta den segra som bäst gynnar ens egen hälsa, utveckling, prestationsförmåga och framtid.
En god ledare är också ofta en lojal medarbetare som kan underordna sig andras ledarskap.
Goda ledare är de som i handling genomför det de säger att de ska göra. De skapar förtroende genom att handling, moral och löften stämmer.

Goda ledare har klara uppfattningar om målet med sin insats.
Goda ledare har visioner och drömmar som de kan formulera och göra alla delaktiga i.
Gott ledarskap verkar också för ett högre syfte än enbart egna materiella intressen och personliga fördelar. Resultatet av ledarskapets beslut och insats gynnar den egna gruppen, samhället, landet ja till och med mänskligheten. Fast naturligtvis först och främst oftast det egna laget och företaget. Då den egna gruppens intressen står emot andras söker den gode ledaren konstruktiva lösningar som alla vinner på. Framtidens väg är att se till människors bästa och skapa företag och jobb därefter.
Framtidens uppbyggande ledare ser till vad som ger positiva effekter för människor, miljö* och ekonomi. Att värna varje möte och varje relation är därför också att se till människans bästa.

– En vision med företagande är att tillföra mänskligheten en i alla avseenden god produkt.
– En vision för den gode ledarens handling är att förädla gruppen, dess individer och deras resultat.
– En vision för varje lagmedlem är att efter bästa förmåga genomföra den uppgift man tilldelats.
– En vision för den enskilda människan är att förädla egenskaper, personlighet och beteende.

I en gemensam ansträngning mot ett gemensamt mål kan det vara nödvändigt att ha en pådrivande ledare som tänder upp lagets aggressivitet och förmår alla att kämpa. Så länge tillropen är uppmuntrande och positiva växer lagets självförtroende.

Utbildning och resurser
Kunskap och skicklighet utvecklas genom att man är uppmärksam på utbildningsbehov och vilka tekniska förändringar som kan förbättra prestationen.
Den gode ledaren förser medarbetare med de resurser som de behöver för att kunna göra en god insats.

Vad har vi då för goda ledarskapsstilar representerade i våra företag?
Det kan i huvudsak röra sig om åtta grundprofiler av ledarskapsstilar varav 5 goda presenteras här.

Den visionära VDn är den som förmår gestalta och formulera idéer om framtiden och som med inspirerande bilder åstadkommer pionjäranda hos sina medarbetare. Ibland finns också en innovationsförmåga och rent av uppfinningsbegåvning. Visionären kan dra igång företag men försvinner ofta då verksamheten går in i ett förvaltande skede. Man kan också säga att visionären är en förutsättning för ett utvecklande och blomstrande samhälle och näringsliv. Och de får emellanåt kämpa i motvind mot konservatism och dumhet så av dessa fem procent kanske bara en klarar sin uppgift i större organisationer. Denna enda procent är rent av förutsättningen för företagets överlevnad då det är visionären som upptäcker de nya möjligheterna och visar andra vägen.

Tätt i hälarna på visionären följer entreprenören som kanske fångat visionärens idé och bestämt sig för att genomföra den. Mod och resultatorientering präglar dennes agerande. Ofta också ett slags idealism och i positivt hänseende samhällsansvar. I negativt fall är det dess raka motsats, brottslighet. Kanske tio procent av VDar har en operativ entreprenörsprofil. De återfinns framför allt i mindre och medelstora företag. Ibland även som isolerade öar i större företag. Gnosjöandan och de småländska småföretagen är sinnebilden. Här kombineras sunt risktagande, innovationsförmåga och engagemang med visionärens förmåga att entusiasmera och motivera sina medarbetare.

Coachen i dess renaste profil arbetar gärna med team-bildande och kommunikations-stimulerande åtgärder. Humor, glädje och trivsel är viktiga faktorer. Därför umgås coachen mycket med sina medarbetare. Studier har visat att ett rent coachagerande kan ge avsevärt lägre ekonomiska resultat än t ex entreprenörens och visionärens. Men att kombinationen visionär och coach kan ge enastående resultat. Femton procent av VDar kan sägas ha ren coachprofil. De funderar ibland över varför det inte går så bra som det borde när de gör så mycket för sina medarbetare. Men dessa medarbetare saknar då kanske entusiasmerande mål och visioner.

Tjugo procent VDar har vad man skulle kunna kalla för en humanistisk omhändertagande profil. De bygger sitt ledarskap på tydlighet, avseende såväl kommunikation som delegering av uppgifter. Samarbetsförmåga och social kompetens ligger till grund för lyssnande och respekt. Man visar hänsyn och är tolerant. Medarbetarna känner på så sätt frihet under ansvar och att de är värdefulla för företaget. Humanisten har också förmåga att upprätthålla relationer och bygga nätverk. Studier av de mest framgångsrika projektledarna ”stjärningenjörerna” vid Bell Labs Industry visar att de ägde just egenskapen att bygga goda relationer.

Den karismatiska ledartypen har ofta också någon slags visionär utstrålning vilket vi kan ta Jan Carlzon som exempel på. De som lockas av denne person övertygas ibland mer av dennes utstrålning än vad VDn faktiskt står för. Eftersom den karismatiska ledaren framträder och kanske ser sig själv som centrum i planetsystemet säger det sig självt att denne person kräver utrymme och exklusivitet. Kanske endast en procent av VDarna är karismatiska i detta avseenden. Och de går också emellanåt upp som en sol och ned som en pannkaka.

%d bloggare gillar detta: