Närsamhället

I Norge heter det “Hela landet i bruk” en regionalpolitik värd att ta efter.

Här låter jag min partikollega i Krokum beskriva den:

1. Del av vattenkraftens värdeskapande till berörda kommuner/regioner. Ett gammalt Centerkrav som bör drivas offensivt. Enklast kan detta lösas genom att fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar (i år cirka 3,7 miljarder kronor) överförs från staten till de kommuner och regioner som släppt till sina forsar.*

2. Geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter. En generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna i inlandet från Torsby till Kiruna vore ett effektivt sätt att stärka detta vidsträckta område. Erfarenheterna från Norge av generellt sänkta arbetsgivaravgifter i fylkena i norr är mycket positiva.

3. Omlokalisering av statlig verksamhet. En genomgång av myndigheterna i huvudstadsområdet bör göras för att se vilka som med fördel kan lokaliseras till andra delar av landet. De statliga jobben kan medverka till att stärka och differentiera de lokala arbetsmarknaderna.

4. Avskrivning av studieskulder för de som väljer att bosätta sig i glesbefolkade regioner. På så sätt kan systemet med stafettläkare och andra dyrbara konstruktioner minskas.

5. Mineralavgift för att stärka de kommuner/regioner där naturresurserna exploateras. Överhuvudtaget måste centralmakten sluta med sitt närmast koloniala synsätt på de delar av landet som levererar naturresurser.

6. Stärk de gröna näringarna. Sverige ska exportera minst lika mycket livsmedel som vi importerar eftersom förutsättningarna finns.

Alla delar av landet måste ges likvärdiga förutsättningar att ta vara på egna resurser och möjligheter.

Det tjänar både storstad och glesbygd på.

/Håkan Larsson (C)

KOMMENTAR:

Tyvärr är Håkan Larsson ur ett nationellt perspektiv ensam där Centern lämnat sina rötter och i praktiken är för centralisering. En av anledningarna till initiativet med Demokraterna.

* I Norge stannar rikedomarna där de skapas

Pengar från ett vattenkraftverk i en kommun hamnar inte i norska statskassans ficka utan i kommunen där vattenkraften produceras. De norska landsbygdskommunerna får alltså behålla pengarna och töms varken på kapital eller människor i samma takt som de svenska kommunerna.

I Sverige är det annorlunda. Intäkterna från stora industribolag på en svensk kommuns mark går direkt till svenska staten. Kommunen får inte behålla pengarna.

Satsning på närsamhället innebär att bromsa avfolkningen och istället stärka de mindre orterna. Det innebär att bredda underlaget för jobb och överlevnad. Ett väl fungerande jordbruk, stimulerande av småföretagsamhet och hantverk, säkerställa ett minimum av sociala tjänster och den trygghet som lokal polis, brandförsvar och sjukvård innebär. Stordriftslösningar är möjligen effektiva, rationella och kostnadsbegränsande men inte alltid bra för den lilla människan.

En strategi för närsamhället är nära marknader baserade på närservice, närodlat och närfiskat.
Ett samhälle präglat av närhet innebär förutsättningar för infrastruktur, vård, skola, samhällstjänster och försörjning på landsbygden.

Närhet innebär också närvaro. Alltför många barn och ungdomar saknar en närvarande vuxen.

Smartphones, datorer och spel har tagit över kontakt och relationer. Det är angeläget att finna sätt att begränsa tekniska hjälpmedel så att människor inte drunknar i dem. En mycket negativ effekt är IT-spel om pengar som orsakar spelberoende och som ruinerar människor.

Närpolis

I Närsamhället är närpolisen självklar som med lokalkännedom och kunskap och relationer med boende ger mer trygghet. Därför är polisreformen med ett enda centralt direktiv sannolikt olycklig. Att tro att centraliserat blir bättre än decentraliserat går helt emot Centerns grundprinciper varför det också tydliggör att Centern år 2014 inte är bärare vare sig av Centerns värderingar eller värnare av landsbygd och närsamhället.

Glesbygdens positiva förutsättningar
De allra flesta människor tar tacksamt emot nytt blod och nya initiativ. Människan är i grunden god och nyfiken. I Sverige är det mer vanligt med ett välkomnande och att människor ställer upp för varandra. Detta visas gång på gång.

Främlingsproblematiken är inte helt lätt. Här finns risk för ett ingrott psykologiskt problem. Om en ingrodd främlingsfientlighet dominerar kan den motverka goda avsikter. Då kan jantelagens destruktiva egenskaper slå ned initiativ som skulle kunna få en glesbygd att vakna, växa och utvecklas. Tyvärr riskerar en rigid tradition ibland vara så självdestruktiv att man hellre tar död på ett initiativ om man anser det kommer från fel håll, än överlever tack vare detta initiativ.

4 feb 2013

Uppdaterad 10 aug 2015  (tidn Land)  Därför lyckas Norge bättre än Sverige – krossar svensk politik

%d bloggare gillar detta: