Nordisk Förbundsstat ett alternativ då EU krackelerar

Bilda en Nordisk Förbundsstat är ett förslag från historiker Gunnar Wetterberg från 2009. 16 jan 2015 för han fram tanken igen på DN Debatt med ännu mer argument för att möta en situation då EU “krackelerar”. ”Det är dags för den nordiska arbetsmarknaden 2.0 med juristernas hjälp. I stället för att smådutta med enstaka besvärliga paragrafer borde vi göra en gemensam lagstiftning från grunden”, skriver Gunnar Wetterberg.

EU:s framtid är så oviss att det borde ligga i de nordiska staternas intresse att fördjupa frågan om en gemensam statsbildning. Tillsammans skulle de fem länderna vara en av världens tio–tolv största ekonomier. Norden bör samla sig kring frågor som invandring, försvar och arbetsmarknad

För några år sedan skrev Gunnar Wetterberg om hur de fem nordiska staterna skulle kunna gå samman (DN Debatt 27/10 2009 och 13/12 2009). Reaktionerna blev så starka och positiva att han fick Nordiska rådets uppdrag att skriva ”Förbundsstaten Norden”.

När Wetterberg for runt till Norden huvudstäder huvudstäderna fick han samma reaktion: ”Inte nu, allting fungerar – men om det kommer en riktig kris vore det bra att ha.”

Det var 2010. Nu bär krisen här. På flera plan. Gemensam valuta, invandring, bostäder, försvar, arbetsmarknad.

Så här sorterar Wetterberg upp problematiken i fem punkter.

1. Euron och det europeiska banksystemet skakades illa av Lehman Brothers och av Grekland, men också av eurostaternas oförmåga att följa sina egna regler. Krisen är överstånden, men på tio–femton års sikt är det svårt att säga om euron kommer att bestå.

2. Schengenavtalet fungerar inte utan Dublinförordningen, och kanske inte ens då. Invandringsvågen genom Europa har satt de nordiska regeringarna på svåra prov. Oförmågan att samarbeta har blivit ett direkt hot både mot den nordiska passunionen från 1950-talet och mot den spirande sammanflätningen av Skåne och Själland runt Öresundsbron, nordismens mest påtagliga resultat de senaste årtiondena.

3. De stora brittiska partiernas agerande i EU-frågan innebär att det finns en överhängande risk för att Storbritannien kommer att rösta för utträde. Turbulensen inför omröstningen kan få allvarliga följder för de finansiella marknaderna på kort sikt, och med ett EU utan Storbritannien skulle de nordiska ländernas intressen få än svårare att göra sig hörda i Europa.

4. Det ryska agerandet i Moldavien, Georgien och Ukraina är mycket oroande. Ryssland har systematiskt understött separatister som brutit sig loss och etablerat ”självständiga” stater. Risken att taktiken kommer att användas även mot de baltiska staterna kan inte avfärdas.

5. Den nordiska rörligheten har räddat sysselsättningen och lindrat flaskhalsarna på arbetsmarknaden. Allt fler svenskar arbetar i Danmark och Norge, och nordiska ingenjörer står för viktiga insatser i den svenska verkstadsindustrin. Pendlingen och arbetsflyttningarna skulle vara vanligare, om inte skatter, socialförsäkringar och avtalsförsäkringar skilde sig så mycket åt mellan länderna.

Som en av världens tio–tolv största ekonomier skulle Norden ha en självklar plats i G20 och höra till de viktigaste medlemmarna i EU och Nato, om en Nordisk förbundsstat skulle bildas.

Läs debattartikeln här Nordisk förbundsstat kan möta framtidens kriser. 

DN Debatt. 16 januari 2016
About Börje Peratt

Börje Peratt, yrkesutbildad vid Dramatiska Institutet, Fil kand i psykologi och fil mag i pedagogik, med en bakgrund som producent, regissör, företagsledare, föreningsbyggare, fotbollstränare (UEFA A-Diplom) satt i 20 år som politiskt vald i Danderyd, ofta i opposition och kunde direkt studera hur beslutens styrdes. Då C gick alltmer högerut hoppade han av och initierade Demokraterna och dess politiska program under uppbyggnad.

%d bloggare gillar detta: